evebodin

2/5-2011

Fantastiska människor i vår omgivning har idag kommit på besök
och tillsammans har vi gråtit, beklagat, svurit och skrattat tillsammans.
En verklighetsflykt för någon timme eller två var precis vad jag och min
resterande familj behövde en dag som denna.

Vi pratade om gamla minnen om min pappa och skrattade så tårarna
rann ännu en gång. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket
detta betydde just idag. Imorgon kan man falla ner i gropen igen,
men idag var en "bra" dag med fina människor.
Pappa du har inte lämnat en människa oberörd i den här
staden. Vi har fått svart på vitt dom senaste dagarna och det är
numera bevisat.

Alla era fina kommentarer och meddelanden tas emot med
med ett öppet men ack så skadad hjärta!
Många av er säger samma sak: -"Jag kände varken dig eller din pappa
men det går inte att gå miste om att Karlskoga har stannat upp."

"Din pappa har lämnat spår för resten av livet"
"En solstråle som alltid mötte mig med ett leende på läpparna"

Vill även avsluta med och nämna att vi fick ett sådant vackert
körsbärsträd idag av nära vänner, som blommar med rosa små
fina blommor på våren.
Varje år kommer den blomma upp lika vackert, precis som dig
och det är just dig vi kommer tänka på då!
Din tid var våren, det var då du fick slita på dig dina trekvarts
shorts och sletna sandaler. För då var sommaren nämligen här!
Du blommade upp precis lika glatt som detta fina träd pappa..

♥

usch va hemskt :'(,lider med dig och din familj något oerhört mycket, blir tårögd varje gång jag går in på din blogg..



din pappa måste verkligen ha varit speciel,hela karlskoga lider med er..

jag och mamma sitter här och gråter för fullt

ville bara att du skulle veta att vi och många många fler tänker på dig och din underbara familj!

ni kommer klara er igenom det här tillsammans. ni är starka,



hoppas du läser den här komentaren



r.i.p stefan bodin



<3!!